25.52

Just idag känner jag mig så jävla nere. Kanske beror det på att jag håller på att få feber och skit, men tankar och funderingar som legat och grott i mitt huvud i månader känns tio gånger så starka idag. Jobbiga minnen kommer till ytan hela tiden, och jag hatar när de följer med mig i drömmarna. Lämna mig i fred. Den ständiga frågan "varför" snurrar runt och gör mig spydfärdig. Kinderna ömmar, trodde inte det var möjligt att sluta gråta. Men nu tar jag ett djupt andetag, sover och vaknar med ett leende på läpparna imorgon.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0